Gör dig inte mer impopulär Nils Brown



 

Vi allihopa har väl förstått med tiden att Nilss kompani dvs. muf ogillar goda tankar och allt som kan förknippas eller betraktas som en vänsterpolitisk inriktning. Det är inga hemligheter att Nils ordförande för unga moderaterna i Sörmland inte gillar Kuba. Det som är intressant här är verken Kuba som ett land eller dess politik och jag tänkte inte heller ta parti för Kubas politik. Det som jag tycker att det är väldigt löjeväckande här är Nils Browns utspel om demokrativeckans invigning och Dogge som invigare Läs här. Jag vet inte hur genomtänkt utspelet har det varit för Nils men vill man skaffa sig popularitet inte minst i förorterna så kan man inte bara dissa Dogge. Jag vet inte hur mycket en moderat lyssnar på hip-hop men vem som helst är medveten om att Latin Kings var först med att göra förortens röst hört i ett samhälle som faktiskt behövde hip-hopen. Så nästa gång du vill göra ett utspel Nils, tänk först på om ditt utspel kan göra dig mer populär, för jag antar att det är därför du gör det?

Sorry, men Jacques Rogge får hålla häften


Fan vad irriterad jag blir när jag läser om Jacques Rogges uttalande om 2000-talets omöjliga stjärna Usain Bolt, Läs här DN. Det som Usain Bolt nu har gjort är att ta friidrotten till en helt annan nivå som många av oss inte ens ha vågat drömma om. Med det spår som vår sprinterstjärna har nu lämnat bakom sig så är jag övertygad om att i OS 2012 i London kommer vi att uppleva ännu flera fantastiska ögonblick, för det här är bara början. Jag är fortfarande i chocktillstånd efter det som har skett i friidrottens världshistoria och jag förstår att det sticker i ögonen på många. Så Sorry, Jacques Rogge håll häften och njut av stunden.


(Nu tar jag paus)

När man är som mest frustrerad och besviken på allt som rör sig här i världen då är bäst att man tar en paus för att återigen kunna hitta sina rötter. När allt verkar svart, när hoppet är förlorat, när man inte är ärlig mot sig själv gentemot händelseförloppet, när du behöver hjälp och inte finns någon hand att greppa i då är det bäst att man tar en paus. Jag tar en paus för att kunna dämpa smärtan, jag tar en paus för att jag inte vill vara med och jag tar en paus för att hitta mig själv.


Under en tid av skrivande här försökte jag skriva så att andra skulle förstå mig men nu vill jag skriva för mig själv och dela det med andra. Nu vill jag skriva med en annan penna och beskriva en annan verklighet. Nu tar jag paus från det som har varit och börjar på nytt så häng med och läs om en annan Mohammad.


All början har sitt slut!


Och nu var det dags för mig. Idag kommer jag att jobba min sista dag för Greenpeace. Nu har jag stått ut med alla förbipasserande människors förbittrade ansikte i en månad. Vilket jävla slit alltså, fast det är bara rena känslor som jag uttrycker här, jag har fortfarande ingenting mot alla de otrevliga människor jag fick träffa under tiden jag jobbade för Greenpeace. Det ingår på något sätt jobbet. Jobbar man som gatuvärvare vet man redan i förväg vad man kommer att bli utsatt för haha. Det skulle vara mycket, mycket värre om jag skulle jobba som mobilförsäljare eller hur? Men det är fortfarande mycket lustigt att folk inte kan förstå att det här är vårt jobb. Vi får betalt för att hoppa på folk. Det är också en typ av arbete. Vem vill annars hoppa på folk för att sedan få skit?  Arbetet i Greenpeace fick mig faktiskt att tänka på alla andra människor som för skit för sina arbeten. Visst lever vi i en konstig värld. Man får inte vara arbetslös men du kan få skit för ditt arbete.



Moderatkvinnorna är helt ute och cyklar!


Läser man moderatkvinnornas programremiss får man inte ta reda på ett skit om varför kvinnorna är fortfarande underordnade männen. Moderatkvinnorna lyfter inte upp en enda fråga som ifrågasätter de nuvarande maktstrukturerna i samhället. Istället för att de ska kalla sig för feminister väljer de att kalla sig för humanister. Och vad vill de? Ja, i princip ingenting som kan gynna kvinnorna. De vill bara vara med liksom. Moderaterna är väl kända för att vara ett trendigt parti. Kan Moderaterna inte vinna debatten snor de till sig frågan direkt men i praktiken genomför de en helt annan politik. Nu är det jämställdhetens tur för Moderaterna. Stackars moderatkvinnorna som har gått rakt in i den här fällan. För även om de här kvinnorna är moderater så vill vi fortfarande att kvinnors situation i samhället ska bli bättre och tillslut måste vi alla kämpa för ett jämställt samhälle. Det finns ingen annan utväg för oss rättvisekämpar. Ingen rättvisa utan kvinnokamp. Det vet ni redan.


Men vi som brinner för jämställdheten har all anledning att uppmärksamma moderatkvinnorna. För tänk om flera kvinnor hamnar i samma fälla som nu moderatkvinnorna har gjort. Vad händer då? Vi kan inte skapa jämställdhet genom ännu mer skattesänkningar, hemtjänstarbete och vårdnadsbidrag. Vi behöver krafter som verkligen vågar utmana samhällsordningen från grunden. Vi behöver flera män som vågar kalla sig  feminister och vi behöver leksaker som inte lär ut våra barn könsroller. Vilket moderatkvinnorna har missat totalt.  



Läs programremissen här


Greenpeace


För ungefär två veckor sedan blev jag tillfrågad av en gammal klasskamrat om jag ville börja jobba för den internationella miljöorganisationen Greenpeace. Och vad gör man då? Är man ung, arbetslös och lever på gränsen till existensminimum och har en regering som piskar dig om du är arbetslös och fattig kan du inte säga nej eller hur?


Jag ville i samma ögonblick tacka nej till jobbet men sedan tänkte jag kanske att det inte är moraliskt korrekt av mig att tacka nej till ett arbete som jag vet att jag kan få. Jag sa till honom att jag skulle återkomma med ett svar. Jag ville verkligen avstå från att jobba för Greenpeace men det skulle få mig att må illa om jag skulle strunta i erbjudandet. För jobb är jobb eller hur? enlig regeringen i alla fall, bara man kan försörja sig och slippa de jävla socpengarna. Inte för att det är fel att gå till socialen när man verkligen måste men behandlas man som en skit och en blastning för samhället varje gång man kontaktar socialen eller sin handläggare är det inte det bästa man önskar sig i livet.


Hur som helts jobbar jag idag för Greenpeace. Tillbringade min första arbetsdag på gatan kommer säkerligen att fortsätta med det så länge jag jobbar för organisationen. Mitt arbete går ut på att värva nya månadsgivare till organisationen som är en oberoende organisation som är totalt beroende av sina hängivna månadsgivare.  Jag gick kanske fram till minst 200 människor som gick förbi stan och frågade dem ifall de var intresserade av miljöfrågan men även frågade hur mycket de visste om miljöförstöringar och bovarna runt om i världen. Det vanligaste svaret jag fick var " ahhh jag skiter i" - " ahhh jag har inte tid" och " jag är inte intresserad" men många stannade förstås och ville ha en dialog . Vad organisationen Greenpeace är och gör vill jag inte gå in på. De gör trots allt mycket som är bra men att vanliga människor rakt av skiter i miljöförstöringar är högst beklagligt. Under arbetstimmarna stötte jag på en kille som ville gå med i Greenpeace ifall jag kunde ge honom en plasma-TV vilket säger en hel del om den värld vi idag lever i. Hade våra politiker tagit sitt ansvar inför miljön och uppnått sina egna miljömål, hade staterna förhindrat de illegala skövlingarna av våra urskogar och regnskogar, hade våra myndigheter gjort någonting mot överfisket och kommersiell jakt, hade vi vanliga människor tagit ett större ansvar för vår omgivning mm. Så skulle jag vara övertygad om att Greenpeace aldrig skulle känna något behov av sin existens när då organisationen bildades för 37 år sedan.


Men tyvärr skiter politikerna i miljöfrågan. De har satt upp en massa fina och miljövänliga lagar och regler som knappast tillämpas idag och vanliga människor som kan tänka sig gå med i Greenpeace ifall de får en plasma-TV av organisationen. Tycker bara synd om oss själva och den kommande generationen.


Att beskriva känslor


Att beskriva känslor är inte alltid lätt, i alla fall för min del. Kanske borde jag läsa mera skönlitterära böcker för att kunna utöka mitt ordförråd ytterligare men ibland hur man än försöker att beskriva sina känslor känns det som att känslans bedrövelse  har tagit över orden. Vissa känslor gör så ont att man inte kan sätta ord på dem och om man ändå gör det har man svikit de känslorna. Jag känner precis så när jag ser svenska folkets ägodelar reas ut för varje dag av en högerregering. Och visst kan jag gå runt och protestera, yttra min mening och bilda opinion men just den maktlösheten jag känner inför de stora samhällsförändringar är en obeskrivlig känsla som jag aldrig kommer att kunna sätta något ord på. Nu har Höger fått både den ekonomiska och politiska makten men inför valet 2010 kommer jag att ha ett vapen som väger minst lika tungt som vilken annan mäktig människa i riksdagen. Tills den dag får mina känslor förbli obeskrivliga smärtor som höger aldrig kommer att visa någon förståelse för.

Det kändes lite fuskigt bara



Med tiden har det blivit mer av en rutin att jag alltid ska sätta igång datorn så fort jag vaknar på morgonen. Hur som helst när jag satt vid datan idag läste jag om den globala manifestationen Earth Hour, en global aktion för att kunna minska den skyhöga energiförbrukningen. Jag bestämde mig direkt för att manifestera tillsammans med andra, jag visste redan vad som skulle gälla mellan kl. 20.00-21.00, det skulle vara totalt mörker, i alla fall i min lilla lägenhet. Det började kännas bra att jag skulle vara en del av en stor rörelse för någonting som berör oss alla i denna värld. Jag var bara glad och till och med började planera inför kvällens aktion. Det kändes lite extra att även kungen skulle hänga med i svängarna och göra något åt miljön.  Jag bestämde mig att sitta hemma i mörkret och tänka ut en värld utan el och prova hur det känns. Allt var så perfekt tills jag kom på en grej som förstörde allting. Jag hade tänkt mig stänga av allt men som hade glömt bort kylskåpet i mina beräkningar. Problemet var att jag kom på kylskåpsproblematiken förrän klockan 20.00. Då började tankarna komma. Ska jag verkligen stänga av skylskopet eller inte tänkte jag. Jag stängde aldrig av kylskåpet men lovade mig att inte använda kylskåpet under manifestationen, det kändes lite bättre fast jag tänker fortfarande på det. Nu i efter hand vet jag att det går att stänga av kylskåpet bara man har frysfacket på. Men det hjälper inte nu, efter det fick jag ännu mer skuldkänslor.


Klockan var kvart i åtta. Det var dags att rasta min lilla vovve. Är det någonting jag inte får slarva med så är det min vovve. Jag var ute med hunden ungefär i 20 minuter, efter några minuters promenad visste jag att manifestationen var igång men det kändes inte när jag var ute och gick längs gatorna. Istället började jag räkna gatlyktorna, jag räknade 1,2,3,4,5,6-23,55,86 tillslut tröttnade jag, gatlyktorna sträckte sig i oändligheter. Jag började närma mig villaområdena i Vilsta. Jag tänkte hela tiden på den pågående manifestationen. Jag tänkte på manifestationen så mycket att jag nästan började må illa, för var jag än kollade såg jag lampor och gatlyktor. Min manifestation närmade sig en mardröm. Jag kunde inte heller stanna hemma för det skulle vara orättvist mot min hund. Jag är väldigt tacksam att min hund inte skiter ner min lägenhet så fort han känner sig bajsnödig och det minsta lilla jag kan göra för honom är att ta ut han regelbundet och ofta. Men det resulterade i en mardröm.  


Äntligen var jag hemma, klockan var kvart över åtta. Det hade bara gått en kvart av min mardröm. Satt bara i soffan och tänkte hur jag skulle tillbringa 45 minuter utan el tills jag hämtade min gitarr och började spela. Det gick ganska fort. En timme för miljön. Aktionen matchade perfekt till nyheterna. Såg på nyheterna också hur kungahuset släkte sina lampor. Jag vet inte om kungen släkte sina lampor själv. Om det är så fallet så lär han ha släkt många lampor. Det är ingen liten lägenhet han har. Undrar om kungen också har fuskat med manifestationen? För tänk dig om jag kan fuska i en liten lägenhet hur blir det då om man fuskar i ett slott?


Läste också idag i Aftonbladet att kungen har 6 eller 7 bensindrivna bilar och tro mig, det är inga små bilar. Men han vill byta ut dem till miljöbilar, antingen för att bli mer folkkär eller så vill han bli mer folkkär. Det vore kul om alla som förespråkade någonting kunde leva upp till det också. Nästa steg för kungen borde kanske bli att omvandla sina slott till ungdomslägenheter i Stockholms trakter 


Jag deltog idag i manifestationen för jag vet att den minsta lilla insatsen för miljön gör skillnad men jag tror inte att Earth Hour är lösningen på vårt problem. Nu är det dags att våra politiker tar sitt ansvar. En bättre värld är möjligt.



Folkpartiet lanserar nya fördomar!



Folkpartiet har länge profilerat sig med skolfrågor och "integrationsproblem", tänker man skolan och integration så tänker man Folkpartiet? För ungefär två veckor sedan kom Folkpartiet ut med ett förslag som var lika chockerande för mig som för många andra. Nu skulle helt plötsligt bli obligatoriskt för alla elever att delta i sex och samlevnad undervisning, idrott och musik. Min första reaktion var "okej", det är väl bra att alla deltar i så många lektioner som möjligt. Det är väl aldrig dåligt med mer kunskap. Sedan läste jag en artikel om förslaget i SvD där de hade intervjuat Jan Björklund. Det som var märkligt eller till och med skrattretande (jag skrattade i alla fall) var att det fanns en viss betoning i tidningen om att många invandrarföreträdare hade välkomnat förslaget. Sedan kommenterar Jan Björklund i tidningen så här:"även invandrarflickor ska ha rätt till den undervisning som svenska elever har rätt till". Alltså, ärligt Jan Björklund, redan där har vi skapat en "vi och dem" skola. Grabben tror på fullt allvar att allt fel är invandrarnas och vad gullig han är, känns det som, han vill ju "hjälpa" alla "invandrare" eller hur?


Så fort man läser artikeln och lyssnar på Björklunds uttalande om förslaget så tror man att det är bara invandrarflickor som inte deltar i de undervisningar som (fp) nu vill göra någonting åt. Sedan i frågan om hur Jan Björklund lyckats dra så fördomsfulla slutsatser visar det sig att han bara har läst en doktorsavhandling från 2007 och avhandlingen baseras bara på fyra högstadieskolor. Det som gör att jag reagerar så kraftigt här är att många som läser den här artikeln eller lyssnar på Jan Björklund relaterar problemet till elevernas kultur och religion med hänvisningar till föräldrarnas etniska ursprung. Och det är precis det (fp) är ute efter nämligen att lansera nya fördomar. Man pratar aldrig om att eleverna kanske känner någon slags obehag och därför avstår dem från att delta i undervisningen eller om de skäms eller inte. Nej det är säkert något fel på deras kultur och därför måste Jan Björklund lagstifta någonting åt det. Det finns kanske någon elev där i skolan som lider av fetma och blir mobbad på idrottstimmarna, nej nej sånt förekommer aldrig i Sverige, det är säkert något fel på deras kultur och religion. Jag tycker att det är ett jävla sätt för hur man väljer de metoder man gör, för att sedan kunna framhäva sin politk på

Motståndsrörelsens betydelse!


 


Läste idag om mildare krav för de sjukskrivna. Det är meningen att ingen ska kunna gå sjukskriven mer än sex månader. Är du sjukskriven i mer en sexmånad ska du bli tvungen att söka andra arbete oavsett om du fortfarande är sjuk eller inte, vägrar du till att söka ett nytt jobb riskerar du därmed att bli av med din sjukpenning. Förslaget har fått hård kritik och nu ska Högerregeringen se över förslaget och förmodligen bli någorlunda snällare mot människor som väntar på sin operation eller behandlig. De sjukskrivna som arbetar deltid efter att deras sexmånader har tagit slut slipper också uteblivna ersättningar. Har du eller väntar du på din rehabiliteringsplan kan du också luta dig tillbaka och andas varmt om då nu förslaget ändras . Men det är inte tack vare regeringen att regeringen nu bli snällare. Det finns en anledning till varför nu regeringen vill sänka kravet. Undrar vad som skulle hända Sverige om inte motståndsrörelsen fanns? En motståndsrörelse som ställer upp för alla människors lika värde och rättvisa.



Då skulle jag kanske ha blivit tvungen att putsa Fredrik Reinfeldts skor mot en axelklapp?       



Vi får se om regeringen kommer att ändra förslaget men ingenting är säkert. Tycker att det är bara synd. Klassamhället har nu bara fått ett hårdare ansikte.     


Dags att avgå!


Regeringen krigsförklarade sig mot ungdomarna idag. Nu ska man sätta igång en total hetsjakt efter dem som fildelar eller "en hel ungdomsgeneration" som det heter. Så är du en stor fildelare så kan du nu sitta i fängelse upp till två år om det inte mer. Frågan är, vad är nästa steg? Sedan kassettbanden uppkom så har man jagat ungdomarna tills idag ändå ingenting har hänt. Trots alla motgångar för film/-musikindustrin orsakad av fildelning har film/-musikindustrin inte bara överlevt sina dagar utan vuxit mer i sin omfattning också. Nu undrar jag vad det är för krafter som driver denna hetsjakt mot ungdomarna. I valrörelsen sa Fredrik Reinfeldt att vi inte kan jaga en hel ungdomsgeneration men det är precis vad de gör nu. Från den tiden då kassettbandet uppkom tills dagens avancerade fildelningsprogram har man gång på gång kränkt människors personliga integritet för att kunna upprätthålla upphovsrätten och nu går man ett steg ännu längre. Vad kommer att hända härnäst? Vad gör ni med min integritet Fredrik Reinfeldt?     


Osynliga rättigheter, kvinnors rättigheter



Det bror på hur man ser på det och vilken klasstillhörighet man har. Det är inte heller så att klassmedvetenheten i sig skapar större juridiska och rättsliga möjligheter för kvinnorna idag. Det känns jävligt absurt att vi på 2000-talet har fortfarande ett strukturellt system som medvetet utestänger kvinnorna från samhällsdelaktigheter och diskriminerar dem ständigt och regelbundet. Men en sak är klart. Ingenting förändras om vi inte genom vårt medvetna val tar ett större initiativ och ansvar för kvinnorättigheter i en alltmer patriarkal värld.


Bortser vi från vår tid största människorättskandal, mäns våld mot kvinnor är fortfarande kvinnors rättigheter inga rättigheter alls. Dagligen kränks en människans själ, en kvinnans själ av en man. Enligt Amnesty International utsätts minst en tredje del av alla kvinnor för allvarliga kränkningar under sin levnadstid. Vi är cirka 6 miljarder människor hur många kvinnor är utsatta idag?


FN:s deklaration om mänskliga rättigheter fyller 60 år i år men fortfarande ser vi omänskligheter runt om i världen och ett apartheidsystem som medvetet trampar på kvinnorna runt om i världen. I länder som Iran får inte kvinnorna begära skilsmässa utan männens godkännande och efter skilsmässan, så kommer barnen per automat att tillhöra pappan. Där ärver kvinnorna också hälften så mycket männen och får inte heller synas bland allmänheten med vilka klädslar de vill . Trots den starka kvinnorättsrörelsen är motgångarna lagskyddade och den allmänna uppfattningen är starkt patriarkal i Iran.


I Saudiarabien får kvinnorna inte ens köra bil eller cykla. De kan inte heller delta i allmänna politiska val. Kvinnorna där får aldrig lämna huset utan mannens skriftliga godkännande. Man till och med går så långt att man avrättar den oskyldiga kvinnan som har blivit grovt våldtagen och mitt framför allmänhetens ögon. I många länder könsstympar man flickorna för att styra deras sexuella drifter vid senare skede. Varför man gör det är en fråga som jag dagligen grubblar över? Hur kan man vara så pass fientlig mot mänskligheten? Mänsklighetens omänsklighet, mäns våld mot kvinnor.  


Till och med i den demokratiska och fria Västeuropa är kvinnors rättigheter betydligt underordnade männen. År 2004 anmäldes 22 700 fall misshandel mot kvinna i Sverige, 60 000 förra året. Vad mörkertalet ligger på är en fråga värt att diskutera. Mäns våld mot kvinnor är ett faktum som inte går att värdera med mänskliga mått. Gör världen en tjänst, ta initiativ.        


Vad är ni rädd för?



Det är dags att vi gör upp med den kristna normen i skolan. Den kristna normen har numera blivit en del av vår tradition och till en viss del fungerar som ett regelverk. Men denna normalisering skapar idag motsättningar i ett allt mer mångkulturaliserat och globaliserat Sverige. Motsättningarna tar sig uttryck i form av oenigheter då man medvetet gynnar framväxten av en religion mer än den andra. Idag är många av våra skollov relaterade till kristendomen och är man ledig från skolan under påsken så är man ledig därför att man är kristen och inget annat. Jag tycker att detta system är orättvist mot andra religioner som också vill fira sina högtider, men däremot skulle vi tillåta andra former av ledigheter relaterat till religion skulle motsättningarna bli ännu större för då är man borta från skolan tack vare att  man tror på en viss religion och kanske skulle man aldrig få någon ledighet om man vore ateist. Dock tycker jag fortfarande att man ska ha religionskunskap och verka för religionsfrihet i skolan. Men att vara ledig tack vare att man tror på kristendomen signalerar en fel bild av en fri och demokratisk skola.


Det var fan på tiden

Nu kräver Mona Sahlin tvångsplacering av alla nyanlända som kommer till Sverige. Man kan undra varför tidigare har ingen s-ledare vågat driva frågan. Någonstans måste man inse att vi är olika människor med olika behov och har olika kapaciteter som kan bäst tillämpas i olika delar av Sverige. Om den möjligheten nu förverkligas kan våra nyanlända lättare komma in i arbete och skaffa sig bostad vilket garanterar en bättre livskvalitet. Förslaget i sig kan också vara ett bra medel i kampen mot segregation när olika kommuner tvingas till att ta ett större ansvar för nyanlända människor som kommer till Sverige. Så jag hoppas verkligen att Mona vågar ta krafttag i problemet och hjälpa de människorna som idag befinner sig i mångmiljonens segregation.     


Vad är det som egentligen vilar under ytan Bush?


Idag meddelades i Washington att chefen för USA:s militära styrkor i Mellanöstern amiral William Fallon avgår efter åsiktsskiljeaktigheter om Iran med den amerikanska presidenten George W Bush. Detta uttalande sker under omständigheter när den iranska regimen har visat större öppenhet och internationellt samarbete kring sitt kärnkraftsprogram och vill förstärka samarbetena med IAEA. Samtidigt har FN:s  säkerhetsråd  röstat för ytterligare sanktioner mot Iran. Man kan frågesätta sig vad som egentligen händer bakom kulisserna. Det som är också intressant är att inga iranska officiella tidningar har rapporterat om händelsen. Iran har inte heller backat i frågan om sitt kärnprogram och har till och med vunnit politisk opinion. Jag tycker att hela röran verkar märkligt. Vad tycker du?    


RSS 2.0